Mina vänner och otaliga bekanta,
intentionen med detta skrivande har alltid varit ett komplement till mina dagliga efterforskningar - och forskandet i sig - på Institutionen. Dessvärre har (under den senaste tiden) mina tankar fördunklats av allehanda projekt: sångsvanens flykt, hennes vingslag, det groteska arvets symbol, tecknet som får gränsen att brista etcetera etcetera. Kort sagt: projekten förleder min tro.
Det börjar bli tomt på Institutionen. Forna tankars skallar har fallit ur och glömts bort, grävts ner i jorden. Döden gör sig gällande bland vanligt folk också. Rut med fingret har packat kartongerna, sekreteraren på Bio likaså. Intendentens klackar rör sig inte lika hurtigt uppför trapporna längre. Flåset följer ljudande därefter.
Cigarrerna smakar dock utmärkt, mina sinnen är i fulla bruk. Det enda jag innerligt saknar är Tvätthörnan AB som ävensom blekte och stärkte allehanda underkläder.
Allhelgona närmar sig. Midsommar ligger mer bakom än framför. Saknaden tar vid där längtan sakta dör bort. Skulle jag erkänna något denna kväll vore det just detta: all min längtan leder slutligen till samma livsmål, samma karga natt med alla andra. Men än fyller jag lungorna med rök och känner hur jag lever.
God kväll önskar
Jöran
3 kommentarer:
Så märkligt, inte har väl jag administrerat detta helt åt fanders, eller?
Hälsar från källaren - dammet ligga i driva över franska band och jag har ingen aning om vad göra.
Ta gärna kontakt med portiern och låt han skicka någon vitrock nerför trappen!
Kollegan H
Högslätt!
Jag hoppas innerligt du har kommit upp ur källaren, de franska banden tar vi nästa vecka eftersom jag befinner mig på annan latitud.
Ta det lugnt hälsar
Jöran
Skicka en kommentar