måndag, februari 13, 2006

Skidor utan hopp

Kamrater kamrater kamrater!
Helgen tillbringades i vidders vy och karga fjäll, pass opp i backen därnere! Nej, denna gång lät jag kälken stå kvar på sin plats intill vedhögen - ett par lagg och så var det jag som gav mig av att bränna valla. Och som det gick, röda luvor och småglin for som vantar ur spåret när Gunnarson ångade förbi!
Nåväl, jag ska inte hetsa upp mig över saker och ting som numera är historia.
Solen gassade som på påsklovs tid, men kyligt det var det om natten. Stugan trivs jag i. Fårfällen värmer om baken. Ljuvlig pilsner i immigt glas.
Jag vet vad jag borde göra men struntar totalt.

"Gräm dig icke så länge tuppen gal" sade en gammal och vis en.

Arbetet står inte helt still, men nära nog, som en trave.
Det är betydligt lättare att blåsa ut ljuset än att släcka det med en tanke.
Jag väntar vår, väntar svanars sång genom nejden.

Jöran

3 kommentarer:

Anonym sa...

dra åt hecklefjell din sketna åsna

Jöran Gunnarson sa...

Jo jag tackar jag, måhända är det Högfjäll som tittat in? På torsdag blir det ärtsoppa som vanligt hoppas jag? Kom förbi mitt rum vid elva är han vänlig, säger
Jöran

Anonym sa...

Nej käre Jöran, det var inte jag. Fast sketen åsna får du gärna vara om du vill.
På torsdag kommer jag förbi, var så säker.
Till dess! hälsar JH